Våra tänder är ständigt exponerade mot bakterier som inget hellre vill än att gå till attack. Flera miljoner av dem huserar normalt i vår mun, och så fort vi äter ökar de till antalet. Bakteriernas favoritmat är kolhydratrik föda som juice, bröd och frukt – stoppar vi i oss sådant så går deras syraproduktion på högvarv. Det är denna syra som i sin tur kan fräta sönder tandemaljen och orsaka hål.
Ett viktigt vapen i kampen mot karies är naturligtvis tandborsten – se separat artikel för råd om hur man bäst borstar sina tänder. Även tandköttet mår bra av borstningen, då både tandköttsinflammation och fördjupade tandköttsfickor förebyggs. Dessa åkommor kan nämligen på sikt orsaka tandlossning.
När man borstar tänderna med tandkräm ”behandlar” man dem med fluor. Fluor gör tänderna mer tåliga mot syraattackerna, och kan faktiskt till och med läka små hål. Detta möjliggörs av att fluor relativt lätt kan tas upp av tandytor i riskzonen för kariesangrepp. Tillför man då fluor någorlunda regelbundet kan det göra att ens karies slutar att växa.
Har man en tendens att få hål, blottade tandhalsar eller många lagningar räcker det dock inte med det fluortillskott som vanlig tandkräm och tandtråd ger – då behövs specialanpassade produkter som fluorsugtabletter eller en medicinsk tandkräm med extra hög fluorhalt.
God munhygien viktigt för att undvika tandproblem
Det finns fler saker än karies och tandlossning som kan drabba tänderna. Ofta hänger tandhälsan ihop med hur väl man sköter sin munhygien, men inte alltid. Bruxism, tandgnissling eller -pressning, är ett sådant fall.
Tandgnissling innebär att underkäkens tänder gnids emot överkäkens, medan man vid tandpressning biter ihop käkarna. Man gör det oftast i intervall, och framförallt under tiden man sover.
Det är i synnerhet vid de sömnstadier då man går från djupare till mer ytlig sömn. Eftersom detta sker utan att man vaknar kan det hålla på under flera år utan att man blir medveten om det.
Man kan få symptom som ömmande käkleder och huvudvärk, men inte nödvändigtvis. Dock kan en tandläkare se om man gnisslar eller pressar tänder, på grund av det stora slitage som följer.
Biter man ihop sina tänder hårt kan nämligen käkmuskulaturens kraft mot tänderna uppgå till så mycket som 400 kilo. Den vanligaste orsaken till bruxism är stress, men även snarkningar, alkohol och neurologisk sjukdom kan göra att man gnisslar eller pressar tänder.
Exempel på tandsjukdomar och problem
Trots en hälsosam kost och regelbunden borstning kan alltså tänderna drabbas av en rad olika åkommor. Nedan följer exempel på några av de vanligaste besvären, vad som orsakar dem och hur man kan behandla dem. Allt för att främja den munhälsa som är så viktig för människans allmänna välbefinnande och självbild.
Carl
Hej! Jag heter Carl och har en fråga om tandborstar. När uppfanns den och när började vi borsta tänderna på daglig basis?
TandUpplysningen
Hej Carl! Vilken intressant fråga. Redan år 3500 f. Kr. började egyptierna att rengöra sina tänder med en fuktad pinne. I mitten av 1500-talet e. Kr. kom, först i Kina och därefter i Europa, borstar som mer liknar dem vi använder idag. Att borsta sina tänder blev dock inte speciellt vanligt förrän en bit in på 1800-talet, och först på 1900-talet förstod man vikten av en god tandhygien.