Att ta väl hand om sina tänder är väldigt viktigt och det gäller att ha bra tandvårdsrutin. I den ingår att använda rätt tandvårdsprodukter som tandkräm med fluor.
Barn och ungdomar har tänder med mjukare emalj än vuxna, vilket gör att hål och karies är vanligare hos unga personer än äldre. Fluor gör att emaljen blir hårdare, och kan därför förebygga kariesangrepp.
Har ett angrepp mot tändernas ytskikt redan kommit igång kan fluor stoppa det och få det att läka ut.
Fluor är ett icke-metalliskt grundämne som finns i en del livsmedel, till exempel te och fisk. För att garanterat få ett grundläggande skydd finns det också tillsatt i de flesta sorters tandkrämer.
Fluor introduceras i Sverige
Det var inte förrän vid slutet av 1950-talet som fluor började användas i Sverige, trots att ämnets kariesmotverkande egenskaper blev kända redan på 1940-talet. Idag är det ett fullt erkänt hjälpmedel som finns att köpa i en rad utformningar.
Den mängd fluor man får i sig via mat och borstning räcker i de flesta fall till att ge ett bra skydd mot karies. Vissa löper dock en högre risk än andra att drabbas av karies. Varje gång man äter startar en syraattack mot tänderna, vilket är påfrestande för deras emalj.
Går man ofta och småäter kan det därför vara en god idé att ta ytterligare ett fluortillskott av något slag. Det kan till exempel vara i form av fluortabletter, fluorskölj eller fluortuggummi. Andra som kan behöva få i sig mer fluor än vad en vanlig tandkräm ger är de som:
- Har känsliga tandhalsar
- Har tandställning
- Lider av muntorrhet eller för låg salivproduktion
- Har många lagningar, broar eller bär delprotes
- Har mycket karies
Fluortandkräm
För att värdefullt fluor i tandkräm ska komma bäst till sin rätt krävs det att man använder en tillräckligt stor mängd. En centimeter tandkräm ska ligga på den vuxnes borste, inte mindre men kanske inte heller nödvändigtvis mer.
På barnets tandborste ska klicken ha storleken av en ärta – då får barnet i sig den acceptabla mängden 0,15 mg fluor. När man borstar sina tänder ska man ”måla” tänderna med fluortandkrämen, och efteråt får vätskan gärna silas mellan tänderna en liten stund.
Under den kommande timmen ska man försöka att inte äta någonting – detta gäller även för övriga former av fluortillskott. På så vis får dosen av fluor bästa möjliga effekt.
Fluor i dricksvattnet
Dricksvattnet i Sverige håller hög kvalitet och innebär inga direkt hälsovådliga risker. Det har dock debatterats en hel del om huruvida fluor ska få finnas i dricksvattnet eller ej.
Kommunalt vatten har ofta tillsatser av olika slag, och kan ibland innehålla fluor. Att dricka stora mängder vatten med fluor har rapporterats kunna leda till bland annat missfärgad och försvagad emalj, och vissa väljer därför att på egen hand rena sitt kommunala kranvatten. Sedan 2004 råder ett gränsvärde på <1,5 mg fluor per liter dricksvatten (Svenskt Vatten).
Det är ett omstritt ämne och det finns därför tillverkare som tagit fram tandkrämer som inte innehåller något fluor. Dessa hittar man lättast i hälsokosthandeln eller på internet.
Stefan
Hur vet man/tar man reda på om det finns flour i mitt kommunala dricksvatten? Finns det gränser för hur höga nivåer det får vara i vattnet?
TandUpplysningen
Sedan 2004 är gränsen 1.5 mg/L vatten.
Sök på +”din kommun” +fluor +dricksvatten i Google så hittar du för de allra flesta kommuner de senaste mätningarna.
Michael Holm
Denna sida som klart uttrycker ” Det är dock föga troligt att fluorhalten i Sveriges dricksvatten är så pass hög att den skulle kunna orsaka de besvär som larmen antyder.” har inte en enda källhänvisning för detta uttalande. och kan vad det verkar ej heller upplysa var Stefan här ovanför kan hämta information. Var fick den namnlösa artikelförfattaren sin egen information ifrån?
TandUpplysningen
Hej Michael, den som skrivit texten har vi inte längre kontakt med och kan därför inte ta reda på vad källan var. Vi har tagit bort textraden nu.